onsdag 1 november 2017

Han reste sig

Pendeltåget bromsade in vid pendeltågsstationen. Hans reste sig med en beslutsamhet som han inte riktigt kände och stöttade benen mot den sträva klädseln på sätet för att motverka krängningarna som uppstod när tågsetet minskade farten. Bänkarna var klädda med blågrått tyg där det stod drottning på flera olika språk med skrivstil. Queen. Reyna. Königin. En tom burk med energiläsk rullade längs gången och stannade vid hans fot.

Vinden grep tag i honom så fort han kom ut på perrongen. Kostymbyxorna och jackan fylldes av kall luft. Blåsten på slätten var en del av hans uppväxt. Det var först när han flyttat som vuxen han insåg hur mycket han avskydde vinden som erövrade alla tankar och tog dem med sig till ingenstans.

En kvinna i 20-årsåldern med håret färgat i blått och svart var den enda passageraren som gick av förutom han. En nedklottrad canvasväska hängde över hennes axel och hon hade en stålstav genom näsan, som gav ett primitivt, infödingsliknande uttryck. Hon log mot honom och han noterade att läppstiftet matchade håret.
-Jäkla blåst, sa hon.
-Jag vet, svarade han.

Han hade avbett att bli hämtad av föräldrarna och lovat att gå hem. Promenaden till barndomshemmet från tåget brukade ta omkring 20 minuter. När han växte upp var sträckan evighetslång. Nu kändes den sträcka som han gick genom 1970-talets villakvarter med tegelhus där gavelspetsarna av trä fått nya färger,som inte alltid matchade det gula teglet, som ett par steg genom universum. Så mycket ångest och så många tankar som gömde sig bakom tujahäckarna. Drömmarna som tillhör banken.
-Priserna har gått upp, skulle pappa säga.
-Men de har väl kostat på att renovera, skulle Hans svara och lägga till att närheten till pendeltåget gjorde orten attraktiv.
I väskan låg hans damkläder. Han skulle inte använda dem eller berätta om dem. Han bara tog med dem.


5 kommentarer:

  1. Oj vilken fin scen! Och slutet, så överraskande!
    Blåsten hade de gemensamt.

    SvaraRadera
  2. Gillar texten speciellt "avskydde vinden ..." =D

    SvaraRadera
  3. "Drömmarna som tillhör banken" precis!
    Mycket bra! Det måste bli en fortsättning :)

    SvaraRadera
  4. wow det här griper tag i en.vad bra du beskriver och vilka intressanta personer! Slutet gjorde mig helt paff. Hade gärna velat läsa mer. Bra!

    SvaraRadera
  5. Bra skrivet, slutet lockar till att läsa en fortsättning. Kul att se att du fortfarande skriver. Jag har tyvärr skrivandet mer eller mindre på is i nuläget. Har du gjort något av allt material om Julia och K? Jag skulle älska att läsa den boken!

    SvaraRadera